| |
Pris: 196 SEK exkl. moms  |  Många har försökt skildra den sanna bilden av Norrmalmstorgsdramat. Den tidigare polisintendenten Eric Rönnegård, som själv var med, ger i den här boken en skildring av dramat, minut för minut. Med tillgång till en tidigare okänd och mörklagd granskningsrapport, som polismästare Kurt Lindroth tog initiativ till efter händelserna, ges i boken nya och inte tidigare kända fakta.
Varför använde polisen avsågade hagelgevär tidigare beslagtagna från Lars-Inge Svartenbrandt ? Hur kunde fotografer från media ligga sida vid sida med polisens prickskyttar?
Polisens strategi under händelserna pendlade mellan förhandling och försök att skjuta rånaren. Bristerna i polisens chefskap skapade en vilda västern-miljö, där älgstudsare med dumdumkulor kom att användas för att beväpna polisen.
Granskarnas uppgift var att dokumentera händelserna och analysera dem. De redovisade mycket stora brister i beredskap, organisation och chefskap. Det saknades beredskapsplan och utbildade och tränade chefer. Polisen tvingades därför improvisera.
I boken beskrivs också hur polisen efter bankdramat har haft svårt att lära av sina misstag, och bristerna har därför upprepats gång på gång under de fyrtio år som gått, till exempel vid:
- terrorattentatet mot västtyska ambassaden 1975,
- mordet på Olof Palme 1986,
- dödsskjutningarna vid Stureplan 1994,
- polismorden i Malexander 1999,
- mordet på Anna Lindh 2003, och
- helikopterrånet i Stockholm 2009.
Rikspolisstyrelsen redovisade i januari 2013 en rapport som visar att polisen också idag saknar ”nödvändig” kompetens att hantera oväntade grova vålds- och terroristbrott. Detta med anledning av en utvärdering av självmordsbombaren i Sverige 2010 och terrorattentaten i Norge 2011. | | |
|
