 I motsats till vad många tror har löneskillnaderna på den svenska arbetsmarknaden inte ökat under det senaste decenniet. Samtidigt kan en minskande del av löneskillnader mellan individer förklaras av formella kvalifikationer, såsom arbetslivserfarenhet och utbildningsnivå. Det är några av slutsatserna i boken Lönespridning (SNS Förlag).
Boken beskriver och diskuterar olika begrepp och metoder för att mäta lönespridning. Den innehåller också en översikt över den psykologiska och nationalekonomiska forskningslitteraturen kring lönespridning. Utgångspunkten är att skillnader i löner kan uppmuntra individen att satsa på utbildning och karriär. Men det finns också en risk att för stora löneskillnader på en arbetsplats försämrar samarbetsviljan. Den psykologiska forskningen tyder dock på att det inte är lönen i sig som påverkar viljan att samarbeta, utan upplevelsen av rättvisa.
Andra slutsatser i boken:
■Under den senaste tioårsperioden har lönepremien för högskoleutbildning minskat, det vill säga löneskillnaden mellan personer med högskoleutbildning och gymnasieutbildning. Det gäller i alla sektorer utom i staten där skillnaden legat på samma nivå.
■Löneskillnaderna mellan högskoleutbildade personer anställda i privat och respektive offentlig sektor är lägre idag än för tio år sedan. Det kan bero på genomförandet av individuell lönesättning i offentlig sektor som gjort att lönebildningen blivit mer lik den privata sektorn. |
