| |
Pris: 308 SEK exkl. moms  |  Juridiska kunskaper kan användas såväl reaktivt som proaktivt. Vid reaktiv användning utförs tankearbetet efter uppkomsten av de omständigheter som ska beaktas. Resultatet är ett svar på frågan: Vilka är de juridiska följderna? Proaktiv användning ger kunskap om vilka omständigheter som måste råda vid en viss framtida tidpunkt för att de juridiska följderna ska vara maximalt gynnsamma för det verksamhetsmål som är i fokus och godtagbara i förhållande till övriga verksamhetsmål.
Proaktiv användning innebär alltså att tankearbetet utförs före uppkomsten av de omständigheter som ska beaktas. Därför krävs ett annat arbets- och tänkesätt än vid reaktiv användning. Denna lärobok är den första på svenska som beskriver skillnaden.
Boken är tänkt att användas ihop med böcker i materiell rätt. Den är i första hand en lärobok för studenter inom juridik och handelsrätt, men är relevant för alla som vill förstå proaktiv rättsanvändning. Dess metod och logik är oberoende av om det handlar om myndighetsutövning, affärsverksamhet, social eller politisk verksamhet.
Innehållsförteckning
Förord 9
Varför denna bok behövs! 13
Del I
Teori
1 Rättsanvändning och verksamhetsmål 19
1.1 Rättsanvändning 19
1.2 Verksamhetsmål och verksamhetssyfte 20
1.3 När är ett verksamhetsmål inte definierat i rättsliga termer? 21
1.4 Typer av rättsanvändningsuppgifter 22
2 Reaktiv rättsanvändning respektive proaktiv rättsanvändning 23
2.1 Syftet med valet av termerna 23
2.2 Vår definition av termerna 23
2.3 Vilken betydelse har reaktiv respektive proaktiv i allmänspråket? 24
2.4 Är det förenligt med allmänspråket att använda reaktiv och proaktiv om rättsanvändning? 24
2.5 Subsumering: klassisk, omvänd och hypotetisk 25
2.6 Omvänd urvalsprocess 27
2.7 Översikt i tabellform 28
2.8 Användning av tolkningsutrymmet vid reaktiv respektive proaktiv rättsanvändning 30
2.9 Konsekvensbedömning 30
2.10 Är reaktiv och proaktiv rättsanvändning lämpliga som termer? 31
3 Om rättsanvändningen inom skilda yrkesgrupper 33
3.1 Vilka yrkesgrupper kommer vi att behandla? 33
3.2 Domare 34
3.3 Processförare – åklagare, kärande eller kärandeombud 35
3.4 Inom verksamheten anställda juridikkunniga 36
3.5 Juridikkunniga konsulter 37
4 Något om etik, goodwill och proaktiv rättsanvändning 39
5 De förmågor som proaktiv rättsanvändning kräver 41
6 Rättens innehåll respektive klassisk subsumering 43
6.1 Vad krävs av den som ska utföra klassisk subsumering? 43
6.2 Hur är en rättslig norm vanligen uppbyggd? 44
6.3 Fem exempel på en norms uppdelning i rekvisit respektive rättsföljd 45
6.4 Övningar i att urskilja rekvisit och rättsföljd 51
6.5 När är ett rekvisit uppfyllt? 52
6.6 Att peka ut vilka rättsfakta som innebär att ett visst rekvisit är uppfyllt 53
6.7 Lösningar till övningsexemplen 55
7 Hypotetisk subsumering 59
7.1 Vad krävs av den som ska utföra hypotetisk subsumering? 59
7.2 Ett exempel 60
8 Omvänd subsumering 63
8.1 Vad krävs av den som ska utföra omvänd subsumering? 63
8.2 Ett första exempel 64
8.3 Ett andra exempel 68
9 Metodjämförelse samt standardlösningar 69
9.1 Kort jämförelse mellan de tre subsumeringsmetoderna 69
9.2 Något om användningen av standardlösningar 70
10 Urvalsprocessen 71
10.1 Utgångspunkten för urvalet av rättsnormer 71
10.2 Arbetsgången vid urvalet inför klassisk subsumering 71
10.3 Arbetsgången vid urvalet inför hypotetisk subsumering 73
10.4 Arbetsgången vid urvalet inför omvänd subsumering 73
10.5 Rättssäkerhet som en förutsättning för proaktiv rättsanvändning 76
11 Utvärdering av alternativa rättshandlingars lämplighet 79
11.1 Sambandet mellan rättshandlingars konsekvenser och deras lämplighet i det enskilda fallet 79
11.2 Den inledande grovgallringen 82
11.3 Identifiering och besvarande av de juridiska frågor som rättshandlingarnas genomförande kan ge upphov till 83
11.4 Den processrättsliga synvinkeln 84
Del II
Övningar och illustrerande exempel
Scenarier med övningsfrågor 91
Scenario 1 91
Scenario 2 93
Scenario 3 95
Scenario 4 97
Lösningsförslag till övningsfrågorna 99
Scenario 1, fråga 1 99
Scenario 1, fråga 2 101
Scenario 1, fråga 3 103
Scenario 1, fråga 4 107
Scenario 1, fråga 5 110
Scenario 1, fråga 6 112
Scenario 2, fråga 1 113
Scenario 2, fråga 2 123
Scenario 3 129
Scenario 4, den för de tre frågorna gemensamma övergripande frågan 141
Scenario 4, delfråga 1 151
Scenario 4, delfråga 2 152
Scenario 4, delfråga 3 153
Illustrationsexempel 1 155
Feta balansräkningar och problematiska bantningsmetoder
Inledning och grundläggande scenario 155
Några blindskär att undvika 156
Tankar till företagsledningen 160
Illustrationsexempel 2 163
Köpa eller hyra
Inledning 163
Skatteeffekter om maskinen köps 164
Skatteeffekter om maskinen hyrs 164
Lönsamhetsanalys till företagsledningen 165
Tips för vidare läsning 169
Register 171 | | |
|
