 Sveriges viktigaste grundlag, regeringsformen från 1974, genomgick 2010 flera större ändringar. Det gällde bland annat formerna för regeringsbildning, normprövningen och domstolarnas ställning.
Sedan mitten av 1990-talet, då Sverige gick med i EU samtidigt som Europakonventionen om mänskliga rättigheter blev gällande svensk rätt, har synen på grundlagen och dess funktion successivt kommit att ändras. 1974 års grundlag utgick från att grundlagstexten främst anger spelreglerna för politikens utövande och uppställer vissa för samhällsutvecklingen allmänt centrala principer. Men med åren har en syn på grundlagen som överordnad och även för lagstiftaren bindande rätt kommit att bli allt vanligare. På 2020-talet är detta perspektiv mer aktuellt än någonsin. När svenska lagar inte får strida mot Europarätt är det naturligt att de inte heller får strida mot svensk grundlag.
I denna utförliga lärobok om den svenska statsrätten och särskilt regeringsformen behandlas dess olika kapitel tämligen ingående. Så stora förändringar har skett sedan 1974 att den då dominerande föreställningen om grundlagen som uttryck för icke juridiskt bindande riktlinjer inte längre kan upprätthållas. Detta understryks av på senare år uppmärksammade frågor om regeringsbildning och rättighetsskydd.
Boken riktar sig främst till juridikstudenter, men kan även vara av intresse för statsvetare och allmänt politiskt eller konstitutionellt intresserade läsare.
Innehållsförteckning
FÖRORD TILL FEMTE UPPLAGAN 11
Förkortningar 13
1. Inledning 17
1.1 Vad är – svensk – statsrätt? 17
1.2 Ämnets utveckling 26
1.2.1 Något om den svenska konstitutionella historien 26
1.2.2 Statsrätten i framtiden 32
1.2.3 Något om doktrinen 35
1.3 Översikt över framställningen 38
Del I Folksuveränitet och -parlamentarism – om utseendet av -statsorganen och deras arbete
2. Valsystem 43
2.1 Inledning 43
2.2 Det svenska valsystemet 47
2.2.1 Proportionella val kontra majoritetsval 47
2.2.2 Valkretsar och utjämningsmandat 49
2.3 Partier och personval 51
2.4 Mandatperioder och extra val (nyval) 53
3. Regeringsbildning 57
3.1 Inledning 57
3.2 Statsministerns ställning 59
3.3 Utseende av statsminister och regering – den negativa parlamentarismen 62
3.3.1 Allmän genomgång av reglerna (6:3–6) 62
3.3.2 Kort historisk bakgrund 70
3.4 Entledigande av statsråd och eventuellt extra val (6:7–10) 73
3.5 Övriga frågor om regerings-arbetet (6:2 och 7 kap.) 77
3.6 Några allmänna framtidsperspektiv 80
3.7 Närmare om December-överens-kommelsen, dess bakgrund och konstitutionella konsekvenser 83
3.8 Genomgång av händelserna efter valet 2018 91
4. Riksdagens arbetsformer 97
4.1 Inledning. Allmänna frågor 97
4.2 Ärendenas gång genom riksdagen 104
4.2.1 Ärendets väckande 104
4.2.2 Ärendenas beredning 107
4.2.3 Ärendenas avgörande 111
4.3 Riksdagsledamöternas rättsliga ställning 115
5. Normgivning 121
5.1 Inledning och principiella utgångspunkter 121
5.2 Principer för kompetens-fördelningen mellan riksdag och regering 128
5.3 Genomgång av reglerna i 8 kap. RF 130
5.3.1 Det obligatoriska lagområdet 130
5.3.2 Det delegeringsbara eller fakultativa lagområdet 136
5.3.3 8:7 och regeringens restkompetens 149
5.4 Avslutande synpunkter 155
6. Finansmakten 161
6.1 Inledande anmärkningar 161
6.2 Genomgång av 9 kap. RF 163
6.2.1 Budgetreglering och övriga frågor om statens medel 163
6.2.2 Riksbanken samt valuta- och penningpolitiken 174
6.3 Några avslutande reflektioner 176
Del II Horisontell och vertikal maktdelning
7. Den enskildes fri- och rättigheter 181
7.1 Inledning 181
7.1.1 Historisk bakgrund 181
7.1.2 Närmare om 2 kap. RF 185
7.2 De enskilda rättigheterna 188
7.3 Rättigheternas giltighetsområde 217
7.4 Begränsningsmöjligheter 221
7.5 Närmare om tillämpning av minoritetsskyddsregeln i regeringsformen 2:22 st. 1 232
7.6 Europakonventionen i svensk rätt 242
7.6.1 Bakgrund 242
7.6.2 Konventionens ställning i svensk rätt 245
7.6.3 Något om de enskilda rättigheterna i Europakonventionen 253
a. Inledande anmärkningar 253
b. Praxis kring enskilda rättighetsregler 256
8. Normprövningen och skyddet för…| de grundläggande fri- och rättigheterna 299
8.1 Lagrådets funktioner och verksamhet. Granskningens inriktning 300
8.2 Domstolarnas lag- och normprövningsrätt 324
8.2.1 Inledning. Historisk tillbakablick 324
8.2.2 Lagprövningsrättens behandling i det konstitutionella reformarbetet 332
8.2.3 Lagprövningsrätten enligt regeringsformen 11:14 343
a. Allmänt 343
b. Det gamla uppenbarhetskravet 350
8.3 Lag- och norm-prövnings-rätten i praxis 359
8.3.1 Genomgång av centrala fall där lag- eller normprövning förekommit 359
8.3.2 Europarättens inverkan. Slutsatser om rättsläget 382
9. Domstolar och rättskipning 395
9.1 Domstolarnas ställning 396
9.2 Extraordinära rättsmedel och generösa regeringsingrepp 404
10. Myndigheter och förvaltning 405
10.1 Inledning. Myndigheters ställning 405
10.2 Närmare om tillsättning av statliga tjänster 411
10.3 Övriga bestämmelser 413
11. Kontrollmakten enligt 13 kap…|. regeringsformen 415
11.1 Inledning – Vad är kontrollmakt? 415
11.2 Konstitutionsutskottet 418
11.3 Interpellationer och frågor 421
11.4 JO och JK 423
11.5 Riksrevisionen 426
11.6 Om granskande och utredande kommissioner 429
11.7 Åtal mot statsråd 431
11.8 Framtida reformbehov 432
12. Sverige och EU 435
12.1 Överlåtelseregeln i 10 kap. 6 § regeringsformen 436
12.2 Viktigare konstitutionella EU-frågor som aktualiserats sedan 1995 448
13. Förhållandet till ”andra främmande…| makter än EU” 461
14. Kommunalt själv-styre och regionalt…| själv-bestämmande 469
14.1 Inledning 469
14.2 Historisk tillbakablick och närmare om gällande grundlagsregler 472
14.3 Kommunal självstyrelse som minerad politisk och konstitutionell mark 479
14.4 Regionernas återkomst – eller födelse. Behöver Sverige regioner? 489
14.5 Några framtidsperspektiv 492
Del III Avslutning – några speciella frågor
15. Monarkin 497
15.1 Bestämmelser i RF 497
15.2 Successionsordningen 501
16. Staten och religionen 505
17. Kriser, krig och krigsfara 507
18. Konstitutionell nödrätt 511
Bilagor
Regeringsform (1974:152) 517
Europeiska konventionen…| om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna 553
Successions-ordningen 581
Litteratur 585
Rättsfallsregister och förarbeten 599
Sakregister 613
|
