Att väljarna är osäkra både om sakförhållanden och partiers eller kandidaters positioner är en av de verkligt stabila observationerna inom samhällsveten-skaperna. Väljarnas osäkerhet eller okunnighet har historiskt använts som argument för att begränsa eller gradera rösträtten, i modern tid för att begränsa den offentliga sfären. Författarna vill här undersöka hur beslutsfattande grupper påverkas av osäkerhet och varför demokratin trots denna osäkerhet ofta fungerar så bra som den ändå gör. Vidare behandlas också hur olika röstningsprocedurer påverkas av osäkerhet.
Att väljarna är osäkra både om sakförhållanden och partiers eller kandidaters positioner är en av de verkligt stabila observationerna inom samhällsveten-skaperna. Väljarnas osäkerhet eller okunnighet har historiskt använts som argument för att begränsa eller gradera rösträtten, i modern tid för att begränsa den offentliga sfären. Författarna vill här undersöka hur beslutsfattande grupper påverkas av osäkerhet och varför demokratin trots denna osäkerhet ofta fungerar så bra som den ändå gör. Vidare behandlas också hur olika röstningsprocedurer påverkas av osäkerhet.