Svensk skatteavtalspolitik och utländska basbolag – en studie av svensk skatteavtalspolitik i förhållande till utländska basbolag mot bakgrund av svensk intern internationell skatterätt
I ökad utsträckning inför Sverige särskilda skyddsregler i skatteavtalen mot användningen av utländska basbolag. Sådana bolag kännetecknas bl.a. av låg beskattning och verksamheter som finans- och kapitalförvaltning. Det har blivit allt vanligare att stater med i övrigt normala skattesystem inrättar parallellskattesystem med särskilt förmånlig beskattning för utländska investerare (s.k. skadlig skattekonkurrens). Denna utveckling ställer nya krav på de svenska skatteavtalen.
Svensk skatteavtalspolitik identifieras, analyseras och utvärderas i förhållande till stater som redan utgör sådana parallellskattestater eller kan komma att bli det. Författaren undersöker om utländska basbolag i sig omfattas av skatteavtalen och vilka särskilda uteslutningsartiklar som infogats i de svenska avtalen. Vidare behandlas förhållandet mellan den svenska CFC-regeln och dubbelbeskattningsavtalen, samt de s.k. Labuanbolagens ställning i 1970 års skatteavtal mellan Sverige och Malaysia. Den svenska avtalspolitiken vad gäller regler om skattefrihet för mottagen utdelning behandlas likaså. Ett förslag lämnas till alternativ utformning av bryggan i 7 § 8 mom. sjunde stycket SIL (24 kap. 21§ IL), mellan den interna regleringen av utdelningar från utlandet och de svenska skatteavtalen. I boken behandlas även metoder för tolkning av dubbelbeskattningsavtal.
I ökad utsträckning inför Sverige särskilda skyddsregler i skatteavtalen mot användningen av utländska basbolag. Sådana bolag kännetecknas bl.a. av låg beskattning och verksamheter som finans- och kapitalförvaltning. Det har blivit allt vanligare att stater med i övrigt normala skattesystem inrättar parallellskattesystem med särskilt förmånlig beskattning för utländska investerare (s.k. skadlig skattekonkurrens). Denna utveckling ställer nya krav på de svenska skatteavtalen.