Bekämpning av penningtvätt och terrorismfinansiering
Det är viktigt att den finansiella marknaden är stabil och säker så att tilltron till det finansiella systemet upprätthålls. Flöden av svarta pengar genom betalsystemen kan skada stabiliteten och tilltron och utgöra ett hot mot den inre marknaden.
Betalningsöverföringar ska kunna spåras
I syfte att bekämpa finansiering av terrorism har EU genomfört ett par av de nio specialrekommendationer som G7-gruppens organ mot penningtvätt, Financial Action Task Force on Money Laundering (FATF), föreslagit. En av förordningarna innehåller bestämmelser om vilken information som ska åtfölja en elektronisk betalningsöverföring. Syftet med bestämmelsen är att öka spårbarheten vid överföringar. Spårbarhet är ett viktigt verktyg när det gäller att förebygga, undersöka och upptäcka penningtvätt och finansiering av terrorism. För att säkerställa att information om betalaren vidarebefordras genom betalningskedjan har det införts en skyldighet för betalningsleverantörerna att se till att överföringar åtföljs av riktig och användbar information om betalaren.
EU:s tre penningtvättsdirektiv
EU antog sitt första direktiv om åtgärder mot penningtvätt år 1991. Direktivet genomfördes år 1994 i svensk rätt genom lagen om åtgärder mot penningtvätt. År 2001 kom ett ändringsdirektiv till det tidigare direktivet. Ändringen innebär att fler fysiska och juridiska personer omfattas av direktivet, bland annat advokater, fastighetsmäklare och revisorer. De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2005. Även ett tredje penningtvättsdirektiv har antagits. En utredning har analyserat hur direktivet ska genomföras i svensk rätt. Uppdraget redovisades för regeringen den 30 mars 2007. I oktober 2008 lämnade regeringen en remiss till lagrådet med förslag på nya bestämmelser utifrån utredningens slutbetänkande.
|
