 I denna bok behandlas religionsfrihetens rättsliga ramar med utgångspunkt i de regleringar som finns i den svenska grundlagen och i Europakonventionen. En övergripande fråga som studien syftar till att besvara är hur utformningen och syftet med bestämmelserna i fråga förhåller sig till hur friheten har tolkats och tillämpats i såväl teori som praktik.
Inledningsvis ges en redogörelse av den teoretiska diskussionen kring religionsfrihetens betydelse med utgångspunkt i förarbeten och doktrin. Därefter följer en diskussion om hur religionsfriheten har tolkats och tillämpats i konkreta förhållanden, vilket belyses genom tre olika frågekomplex. Dessa områden är religiöst motiverad slakt, religiöst motiverad omskärelse och religiösa symboler i det offentliga. De olika delarna visar hur lagstiftaren har resonerat kring regleringarna rörande religionsfrihet.
Boken presenterar en vägledning i hur reglerna rörande religionsfrihet kan förstås och tillämpas i praktiska situationer men studien innehåller också en kritisk analys av de befintliga regelverken. Europakonventionens bestämmelse rörande religionsfrihet är relativ, vilket medger begränsningar av rättigheten enligt vissa förutsättningar. Enligt regeringsformen är religionsfriheten, i vart fall ur ett teoretiskt perspektiv, en rättighet som inte kan begränsas genom lag. En central fråga i avhandlingen är om religionsfriheten i praktiken är att anse som en absolut frihet eller om teori och praktik skiljer sig åt.
|
