 Den här boken är ovanlig på så sätt att den behandlar allt slags ägande av stora företag i Sverige. Detta innebär att hela repertoaren av företagsägande beskrivs och analyseras. Studien omfattar person-, familje-, släkt- och vänkretsägda företag, investmentföretag, utköpsföretag, aktivistföretag, SPAC-företag, stiftelseägda företag, investeringsföretag, försäkringsföretag/ömsesidiga företag, partnerägda företag, personalägda företag, ideellt ägda företag, statliga/regionala/kommunala företag, korporativt ägda företag, AP-fondernas företagsägande, utlandsägda företag samt företag med spritt ägande.
Inledningsvis beskriver författaren ägarnas betydelse för hur företagen utvecklas. Ägarna ses då inte som den enda styrande kraften, utan de har sällskap både av andra aktörer och de normer som institutionaliserats över åren i form av lagar, regler, ”koder” och sedvanor.
Författaren redovisar sedan relativt utförligt vilka dessa ägare av storföretagen är och hur de nått sina positioner. I boken presenteras också vad de olika kategorierna av ägare vill åstadkomma med sina satsningar och vad de anser sig tillföra företagen.
Hur ägarna utövar sin styrning beskrivs sedan noggrant, dvs författaren redogör för de olika arenor, kanaler och ”redskap” som de använder. Genomgående är det vissa ingredienser i den totala ägarsituationen som avgör hur styrningen sker, dvs främst ägarkategorin, ägarstrukturen, ägarformen, ägarpersonligheten och ägarengagemanget.
När det gäller den svenska/nordiska modellens framtid så ses särskilt den flexibilitet som den möjliggör på företagsnivån som en stor tillgång. Denna frihet att arbeta med ”skrädderi- snarare än konfektionslösningar” anses ge särskilt goda förutsättningar att hantera den okända framtiden. |
