| |
Pris: 888 SEK exkl. moms  |  Genom den grundlag som trädde i kraft den 1 mars 2000 har Finlands statsrätt genomgått en förändring som har konsekvenser både för lagstiftningen och lagtillämpningen. Grundlagen införlivar bl.a. den grundrättighetsreform och det EU-medlemskap som trädde i kraft år 1995. Samtidigt utgör grundlagen och statsförfattningsrätten i allmänhet en allt mera betydelsefull inramning för offentlig verksamhet.
Statsförfattningen ger ett berättigande för den utövning av offentlig makt som sker genom lagstiftning, förvaltningsverksamhet och rättskipning. Denna sammanställning av material och tolkningar i anslutning till Finlands grundlag kan uppfattas som en kommentar till Finlands grundlag och som en introduktion till Finlands statsförfattningsrätt i en bred bemärkelse. Den strävar också till att analysera två dimensioner hos den offentliga maktens legitimitet på det nationella beslutsfattandets nivå, nämligen den förfarandemässiga legitimiteten och den innehållsmässiga legitimiteten. Framställningen sträcker sig utanför den egentliga grundlagstexten och den formella statsförfattningen och fördjupar förståelsen av i synnerhet den verkställande maktens strukturer.
Innehåll:
1. Inledning
1.1 Individen och samhället
1.2 Suveränitet och offentlig makt
2. Deltagande i det nationella beslutsfattandet
2.1 Riksdagsval som utgångspunkt
2.2 Valprinciper
2.3 Valbarhet och uppdraget som riksdagsledamot
2.4 Partier
2.5 Rådgivande folkomröstning
3. Förfarandet inom det nationella beslutsfattandet
3.1 Riksdagens organ vid riksmötet
3.2 Riksdagsarbetets struktur
3.3 Riksdagen som lagstiftare
3.4 Riksdagens roll i internationellt samarbete
3.5 Riksdagen och budgetmakten
4. Det nationella beslutsfattandets innehåll
4.1 Inramning genom grundrättigheter och EG-rätt
4.2 Olika grundrättighetsdimensioner
4.3 Rättigheter för individens inre sfär
4.4 Individens rättigheter inom den utåtriktade sfären
4.5 Individens rättigheter inom gemenskapssfären
4.6 Grundläggande skyldigheter
4.7 Skyddet av rättigheter
4.8 EG-fördragets inverkan på det nationella beslutsfattandets innehåll
5. Förverkligande av det nationella beslutsfattandets resultat
5.1 Bakgrund
5.2 Republikens president
5.3 Statsrådet
5.4 Ministerier
5.5 Den övriga statsförvaltningen
5.6 Riksdagens förvaltning
5.7 Universiteten
5.8 Staten som ett enda rättssubjekt
5.9 Kommunal och annan regional självstyrelse
5.10 Ålands självstyrelse
5.11 Om den offentliga personalen i allmänhet och tjänstemän i synnerhet
5.12 Överföring av förvaltningsuppgifter på andra än myndigheter
6. Kontrollen av det nationella beslutsfattandets resultat
6.1 Om kontrollmaktens strukturer
6.2 Allmänna domstolar
6.3 Allmänna förvaltningsdomstolar
6.4 Specialdomstolar
6.5 Riksrätten
6.6 Domstolars oberoende
6.7 Normkontroll
6.8 Rättsskyddsmekanismer inom den verkställande makten
6.9 Övrig kontrollmakt
7. Avslutning
Systematiskt register
Sakregister | | |
|
