 Frågan om käranden eller svaranden bär bevisbördan är ofta av avgörande betydelse för utgången i ett tvistemål. De civilrättsliga reglerna ger i allmänhet inte besked om vilken part som är bevisskyldig. Bevisbördefrågorna får då avgöras med ledning av allmänna principer.
I denna bok analyseras närmare de delvis outvecklade bevisbördeprinciper som diskuterats i den rättsvetenskapliga litteraturen. Det undersöks i vad mån Högsta domstolens praxis och andra rättskällor ger uttryck för att olika bevisbördeprinciper godtagits eller förkastats och om principerna bör ges ett förändrat eller preciserat innehåll.
Bevisbördeläran ger upphov till många svåra principiella frågor: Fördelas bevisbördan med ledning av syftena bakom lagstiftningen eller är en parts bevissäkringsmöjligheter avgörande för vilken part som är bevisskyldig? Eller skall bevisbördefrågor lösas så att största möjliga antalet tvister får en materiellt riktig utgång? Har den omtvistade rättsföljden betydelse för bevisskyldigheten? Vilken betydelse har de olika principerna för den pågående utvecklingen mot sänkta beviskrav? Hur skiljer man mellan resonemang som rör bevisbördan, bevisvärderingen och avtalstolkning?
Boken hjälper praktiker att lösa dessa och många andra bevisbördeproblem. I boken behandlas ett mycket omfattande rättsfallsmaterial som berör stora delar av civilrätten, t.ex. avtalsrätten, köprätten och skadeståndsrätten. |
