SOU 2018:87 Aggressionsbrottet i svensk rätt och svensk straffrättslig domsrätt
| Titel: | SOU 2018:87 Aggressionsbrottet i svensk rätt och svensk straffrättslig domsrätt |
| Utgivningsår: | 2018 |
| Omfång: | 325 sid. |
| Förlag: | Fritzes |
| ISBN: | 9789138248843 |
| Typ av verk: | Statlig utredning |
| Kommitte: | Aggressionsbrottsutredningen |
| Serie: | SOU, Statens offentliga utredningar nr. 2018:87 |
| Ämnesord: | Straffrätt |
Pris: 277 SEK exkl. moms 
|
 Genom Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (SÖ 2002:59, Romstadgan) inrättades Internationella brottmålsdomstolen (ICC) som en permanent institution för lagföring av enskilda för de allvarligaste internationella brotten. Sverige undertecknade stadgan den 7 oktober 1998 och deponerade ratifikationsinstrumentet hos FN:s generalsekreterare den 28 juni 2001.Romstadgan har under senare år varit föremål för viktiga förändringar. Utredningen har fått i uppdrag att överväga och ta ställning till om Sverige bör tillträda de stadgeändringar som antogs vid en översynskonferens i Kampala i juni 2010 (Kampalaändringarna), däribland ändringar som gör det möjligt för ICC att utöva sin jurisdiktion avseende det s.k. aggressionsbrottet, dock först sedan ett särskilt beslut att aktivera jurisdiktionen fattats. Ett sådant beslut fattades i december 2017. Av artikel 5 i Romstadgan framgår att ICC har jurisdiktion över brotten folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott. Romstadgans ursprungliga lydelse innehöll en definition av de tre förstnämnda brotten, medan aggressionsbrottet inte definierades i stadgan när den antogs. Vid Kampalakonferensen antogs de stadgeändringar som var nödvändiga för att ICC ska kunna döma över aggressionsbrottet. Utredningen föreslår att Sverige bör kriminalisera aggressionsbrottet. Som utgångspunkt för bedömningen har legat att Sverige, som part i Romstadgan, åtagit sig att verka för att de målsättningar som ligger bakom stadgan ska kunna uppnås, däribland den grundläggande folkrättsliga normen att stater inte får inleda angrepp mot andra stater. |