|
Pris: 510 SEK exkl. moms  | Samlade störningskrav behandlar krav på ersättning för ineffektivitetsförluster i entreprenader.
Begreppet störningar förekommer inte i AB-avtalen. Det används dock normalt för att beteckna olika förutsättningsförändringar i en entreprenad som beställaren svarar för och som kan leda till att en entreprenör drabbas av effektivitetsförluster.
Här används begreppet som en samlingsterm för att beteckna
1) ÄTA-arbeten (beställda såväl som likställda, 2:3 och 2:4 AB 04),
2) hinder orsakade av beställaren (4:3 p. 1 AB 04 och 5:4 AB 04),
3) förtida ibruktagande (5:2 AB 04),
4) forcering (beställd forcering såväl som forcering föranledd av att beställaren inte medgett berättigad tidsförlängning 4:6 AB 04).
Med att en entreprenör framställer ett samlat störningskrav menas att entreprenören kräver ersättning för en samlad kostnad som han menar uppkommit på grund av ett flertal störningar men att han inte allokerar all denna samlade kostnaden till de enskilda störningarna.
Eftersom samlade störningskrav är vanliga i entreprenadtvister är det angeläget att reda ut hur de ska hanteras rättsligt. Denna fråga är ingalunda unik för svensk rätt. Svensk rätt framstår dock inte lika utvecklad som vissa utländska rättsordningar. Det har också i den svenska litteraturen länge saknats en mer ingående behandling av hur en domstol eller skiljenämnd bör närma sig frågan.
Utomlands finns en riklig litteratur kring samlade störningskrav (eng. global claims, eller cumulative impact claims, nor. plunder og heft) och den rättsliga hanteringen av sådana krav. Författaren utgår från utländsk praxis, litteratur och forskning på området, för att mot denna bakgrund försöka utveckla närmare principer för hur samlade störningskrav bör hanteras under svensk rätt.
Oskar Gentele är advokat och civ.ek. DHS. Han har tidigare författat flera artiklar i juridiska tidskrifter. | |
|