Detta är den tredje delen av författarens framställning av den nordiska rättsvetenskapens historia. Här behandlas den tid för omkring ett sekel sedan, då den tyska konstruktiva riktningen (begreppsjurisprudensen) var dominerande i Norden. Efter de litteraturhistoriska avsnitten inleds bokens andra huvuddel med diskussionen om den rätta juridiska metoden, främst mellan danska och norska rättsvetenskapsmän. Liksom i tidigare delar analyseras också rättssytematikens samt rättskälle- och lagtolkningslärans utveckling. Författaren undersöker vidare debatten om vilje- och tillitsteorins för- och nackdelar, striden mellan den klassiska och den sociologiska straffrättsskolan, den statsrättsliga positivismens betydelse i Norden samt den rättshistoriska forskningens utveckling genom hela 1800-talet. Även denna del innehåller en samling korta juristbiografier samt litteraturförteckning och personregister. |