SOU 2020:56 Det demokratiska samtalet i en digital tid. Så stärker vi motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat
� Betänkande från Kommittén Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet (Ku 2018:04)
| Titel: | SOU 2020:56 Det demokratiska samtalet i en digital tid. Så stärker vi motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat � Betänkande från Kommittén Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet (Ku 2018:04) |
| Utgivningsår: | 2020 |
| Omfång: | 220 sid. |
| Förlag: | Norstedts Juridik |
| ISBN: | 9789138250969 |
| Typ av verk: | Statlig utredning |
| Serie: | SOU, Statens offentliga utredningar nr. 2020:56 |
| Ämnesord: | Offentlig rätt |
Pris: 233 SEK exkl. moms 
|
 Digitaliseringen har vitaliserat demokratin i flera avseenden. Det är i dag enklare för människor att ta del av och sprida information liksom att sluta sig samman, mobilisera och engagera varandra i olika politiska frågor. Samtidigt kan den digitala tekniken användas för övervakning och repression och den har underlättat för olika aktörer att dolt agera för att påverka opinioner. Utredningens bedömning är sammantaget att desinformation och propaganda utifrån utvecklingen i vår omvärld och dess omfattning i Sverige utgör en allvarlig demokratiutmaning. På samma sätt har förekomsten av hat och hot blivit mer förekommande under senare tid, vilket delvis beror på den ökade användningen av sociala medier. Att näthatet i högre utsträckning drabbar vissa grupper i samhället, såsom kvinnor och personer med utländsk bakgrund, kan leda till att deras röster inte i samma utsträckning som andras hörs i det offentliga samtalet. Näthatet stör det demokratiska samtalet och utgör ett hot mot demokratins funktionssätt i Sverige.En strategi för att motverka desinformation, propaganda och näthat bör enligt utredningen avse såväl medie- och informationskunnighet som andra insatser för att stärka individers demokratiska motståndskraft. Med en strategi kan en tydligare politisk styrning av insatserna uppnås och en struktur för samverkan etableras. Arbetet kan hållas samman och ledas i en gemensam riktning. Resurser kan fördelas mer ändamålsenligt och de aktörer som på olika sätt berörs eller arbetar med frågorna kan rikta sina insatser mot samma målbild. Arbetet kan på så sätt bli mer långsiktigt, resultatorienterat och sammanhängande. Genom en strategi kan också en gemensam målsättning för arbetet med stärkt motståndskraft antas och insatserna blir därigenom möjliga att utvärdera och följa upp. Särskild utredare: Carl Heath |