|
Titel: | SOU 2021:8 När behovet får styra – ett tandvårdssystem för en mer jämlik tandhälsa | Anmärkning: | Utredningen omfattar 2 volymer | Utgivningsår: | 2021 | Omfång: | 1153 sid. | Förlag: | Regeringskansliet | ISBN: | 9789152500248 | Typ av verk: | Statlig utredning | Serie: | SOU, Statens offentliga utredningar nr. 2021:8 | Ämnesord: | Offentlig rätt
|
|
Pris: 953 SEK exkl. moms  | Utredningen om jämlik tandhälsa har lämnat betänkandet När behovet får styra – ett tandvårdssystem för en mer jämlik tandhälsa (SOU 2021:8).
Utredningen har haft i uppdrag att utreda och föreslå hur tandvårdssystemet kan utvecklas för att uppnå en mer jämlik tandhälsa och ett mer resurseffektivt tandvårdssystem.
Utredningen presenterar sina bedömningar och förslag avseende hela tandvårdssystemet, tandvård till barn och unga vuxna, tandvård till vuxna utan särskilda behov samt till vuxna med särskilda behov.
Största behovet får företräde
Utredningen föreslår att principen att den som har det största behovet ska ges företräde till tandvården ska föras in i tandvårdslagen. Tandvårdslagen föreslås även innehålla principer för tandvårdens organisering.
Offentlig-privat samverkan
Regionernas planeringsansvar för tandvården med utgångspunkt i befolkningens behov förutsätter en fungerande samverkan mellan regionen och offentliga och privata vårdgivare. Ett förtydligande föreslås därför i tandvårdslagen om att privata vårdgivare ska samverka med regionen i dess planering och utveckling av tandvården.
Viktiga förslag i sammanfattning
Utredningen föreslår även att
• En undersökning hos tandvården ska kosta 200 kronor per besökstillfälle. Allmänt tandvårdsbidrag (ATB) och särskilt tandvårdsbidrag (STB) upphör.
• Varje individ får en individuell tandhälsoplan. De med störst risk för tandsjukdomar ska få mest stöd.
• Unga vuxna mellan 20 och 23 år ska ingå i det statliga tandvårdsstödet.
• Patienter med särskilda behov ska få ett mer jämlikt stöd. Ett statligt selektivt tandvårdsstöd som en del av det statliga tandvårdsstödet föreslås omhänderta flertalet av dagens patienter med särskilda behov.
Utredningen har därutöver kostnadsberäknat fyra alternativa modeller för ett nytt eller justerat statligt högkostnadsskydd, som tar ett första steg för att i sin utformning bli mer likt hälso- och sjukvårdens system. De fyra alternativen bedöms innebära ökade kostnader för staten med mellan 1,6 och 6,5 miljarder kronor per år.
Socialstyrelsen, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket samt Försäkringskassan föreslås få i uppdrag att utveckla, reglera och implementera reformerna.
Utredningen föreslår att de nya reformerna träder i kraft den 15 januari 2026. | |
|