Frågor om geografiskt ursprung har under senare år blivit allt mer aktuella. Det gäller både i Sverige och i andra länder samt inte minst internationellt. Varumärkesutredningen har bl.a. föreslagit att sådana skall kunna registreras som kollektivmärken. Det är en ordning som redan finns enligt EG-varumärkesförordningen. I EU finns vidare sedan år 1992 två förordningar om registrering av geografiska beteckningar på jordbruksprodukter. Även om de inte rönt så stor uppmärksamhet i Sverige – det finns endast två svenska registreringar enligt systemet – spelar de en viktig roll för att höja konsumentmedvetenheten om matkvalitet generellt i Europa. Detsamma gäller naturligtvis skilda geografiska beteckningar på viner och andra alkoholhaltiga drycker som är föremål för en synnerligen rigorös reglering i EU. Geografiska ursprungsbeteckningar står också i fokus bl.a. i förhandlingar om ändringar i TRIPs-avtalet liksom i WIPO:s mellanstatliga kommitté för genetiska resurser, teknisk kunskap m.m.. Men det är inte bara där som frågor kring geografiskt ursprung är aktuella. Ursprungsangivelser (i patentansökningar) diskuteras där också som ett sätt att motverka utarmningen av ursprungsbefolkningarna på deras genetiska resurser och stärka en hållbar utveckling.
Lena Göransson Norrsjö diskuterar i sin magisteruppsats geografiskt ursprung som en viktig, men långt ifrån oproblematisk del av immaterialrättsskyddet. Ivan Mark Posa har i sin magisteruppsats valt att utgå från vinbeteckningar samt TRIPs förslag om utvidgning av det absoluta skyddet för vinodlingsprodukter och alkohol till också andra produktkategorier.